Hej, de få trogna läsare som utom mitt förstånd fortfarande finns kvar!

Man ska inte använda sig av ytterligheter, men jag måste nog sträcka mig så pass och uttrycka mig så simpelt som "otroligt ofta" när det kommer till söndagarnas väder. Det är nåt magiskt, det kan vara melankoliskt väder hela veckan, nästan så man vill gå i ide eller liknande. Men sen kommer söndagen, då skiner solen 90% av alla gånger, eller har jag fel? Tänk på det och återkom, jag fattar inte varför det är så, men det är min tes i alla fall :).

Folk upphör aldrig att förvåna mig. Det kan vara väldigt underhållande, skrämmande, förvånande, upplysande osv. Idag hände mig en vardaglig sak, sånt som händer alla människor minst en gång under deras livstid vågar jag nästan påstå. Jag och ungefär 10 personer till ska gå över en gata. Det är en relativt trafikerad väg och därför måste vi vänta tills den otroligt välkomnande gröna gubben ger oss tillåtelse till detta. Vi står där och det kommer en till för att ansluta till vår skara. Denna person, fråga mig inte varför, armbågar sig genom gruppen och nästan använder sig av de klassiska gladiatortacklingarna som visats så många gånger på tv4 för att slutligen nå sitt mål: Trycka på knappen. Ok. Som jag ser det finns det bara två möjliga alternativ till varför hon/han gör det här.

1: Antingen är den här personen inkompitent vad det gäller att tänka mer än näsan räcker. Hur går tankarna? "Ok, här står cirkus 10 pers och ska gå över en gata. Aja, jag ska över i alla fall, så jag måste fram och trycka på knappen, annars kommer jag aldrig härifrån."

2: Eller så ifrågasätter den här personen min och alla andra i skarans intelligens. Vår tankebana: "Ok, asså, ska de här bilarna stanna nån gång eller så jag kan gå över??"

Tankbanorna var nog lite överdrivet, men ni fattar? Antingen är han helt hjärndöd eller så tror han att jag är det? Vilket som helst är det ganska komiskt, intressant :).

Ha en underbar dag!

/qwerk

Monotont = enformig, entonig